soulstitch

Jag chattade med en kompis i tisdags. Jag bad om att få prata om allt detta, liknande det jag skriver i bloggen. Hon har egen erfarenhet av allt och lite till så jag visste att hon inte skulle döma mig och hoppades att hon skulle förstå mig. Det var så skönt att få göra. Jag kunde säga saker jag inte vågar säga till någon annan. Hon svarade, tog det till sig. Gav sin syn på det. Långt annorlunda än min men ändå värdefull. Och på mina mest svåra frågor kunde hon tillsammans med mig Kina fram till ett svar. Jag har sagt så mycket till folk att eftersom vi inte vet hur framtiden kommer se ut. Noll chans. Så är det ingen idé att oroa sig över den utvecklingen vi inte kan påverka. Vilka vi träffar. Om vi råkar ut för en olycka. Osv. Ska bara börja leva efter det själv också, haha!