Despair

Jävla helvetesskitkväll! Gråt och rädsla och mer gråt och blod. Och inte mitt blod denna gång, Ls blod, och ångest och skit och jag vet inte vad jag ska göra! Ska äta något, vet inte vad, även om jag inte har lust eller är sugen på något men jag har ont i magen, antagligen av hunger för jag har bara ätit 300 kcal idag. Blir väl några morötter. L sover sömnpiller sömn och imorgon bitti måste jag åka till skolan tidigt innan han vaknar, fan jag vill inte, jag orkar inte med all denna hopplöshet!

Skolstart

Nu har skolan verkligen dragit igång. Och datorn hemma krånglar så lägligt också. Så jag hinner bara skriva ett jättekort inlägg på skolans dator innan jag måste springa till bussen hem.
 
Men det funkar ganska bra. Har kommit fram till att jag ska ta min frukost vid lunchen här. Skoldagar från 9-15.30 måndag till fredag, det skulle väcka alldeles för mycket misstankar om jag inte äter lunch. Dock vet jag inte hur det blir med val av mat. Jag gillar ju mina frukostar, jag vill äta frukostmat, men det kommer säkert se konstigt ut nöär de andra äter pasta och kyckling och jag äter havregrynsgröt. Hm..jag får fundera på det där. Nu måste jag gå, ses någon annan gång!

Helg-sammanfattning

Äntligen får jag sitta vid datorn lite! L har ockuperat den hela dagen, och sen var vi iväg och handlade fram till nu. Inte så konstigt att han la bestag på den iofs, jag har haft den för mig själv i ett par dagar så han var "värd" det, haha!
 
Fredagen blev inte som jag planerat, så klart. Jag hade inte planerat så där jättemycket egentligen, och jag och L hade inte pratat ihop oss något heller så då blir det som det blir.. Jag var i alla fall ute på en lååång långpromenad, den längsta hittills. Handlade lite på systemet som blev tungt att bära mot slutet så jag hade inte så roligt på sista biten, när det hade hunnit bli mörkt och dessotum börjat snöa en massa. Men jag fick gjort alla mina ärenden och var på stan i tre timmar, och under den tiden stod jag nästan inte still en minut.
 
Maten var en inte jätteliten frukost, inte jättelitet mellanmål och en jättekonstig middag. Trodde att vi skulle vara hemma och titta på film, så sticker L ner på krogen med en kvarts varsel precis innan vi skulle ätit middag. Vilket gjorde att jag satt med middag och vin och tvn helt själv och kände mig ensammast i världen och grät över min ensamhet. Blä. Men det blev lite soppa, och sen glass till efterrätt/kvällsmys, plus två glas vin. Jättekonstigt som sagt. Tror kalorierna för dagen landade på frukost 300 + mellanmål 350 + resten 400-500 så totalt 1050-1150 kcal, och under promenerandet måste jag ha gjort av med 500 kcal. Det jobbiga är att jag ändå tycker att det är mycket med detta intag, även om jag ska kunna äta så totala blir 900 och sitter still hela dagen så ska det bli ett underskott. Det är känslorna som spelar mig ett spratt.
 
Lördagen var som sagt väldigt lugn, sov längre än jag brukar och L var dunderbakis större delen av dagen. Ville varit med på bloggträffen i Göteborg..men nu är det så att jag flyttat så jag inte har möjlighet att närvara där..jävligt tråkigt! Frukosten blev stor även denna dagen men mellanmålet desto mindre, 250 + 200, och innan middag tog jag mig ut på en liten pronenix. Kortare än jag tänkt för L väntade hemma på att vi skulle laga middag, annars hade den blivit längre. Till middag blev det kyckling, ris och currysås, har inte orkat kolla upp mängder så slår till med 500 kcal. Visst var det lördag men ingen alkohol för oss denna dag, haha L var itne det minsta sugen efter fredagskvällen!
 
Idag har jag gått en ordentlig powerwalk! Var tvungen för att hinna till en affär innan den stängde, så jag gick kanske 4 km på 30 minuter. Så idag är jag på 400 in och 150 ut so far.
 
Jävlar vad långt det blir, grattis om någon orkar läsa hela inlägget!

Slapplördag

Tänkte att jag skule skriva ett riktigt inlägg idag (lördag) men jag kom mig aldrig för. Har suttit framför datorn nästan hela dagen men inte fått till någon, fastnade med att läsa bloggar, fixa kaffe, titta på tv, läsa mm. Så det kommer ett ordentligt imorgon istället där jag berättar om både fredag och lördag. Allt är hyfsat lugnt i alla fall! Nu är jag supertrött så ska sova alldeles snart. Godnatt!

Energikrävande människor

Har ju fått in en kontinuitet i det här! Synd att den med största sannorlikhet kommer brytas nästa vecka, men kanske hittar jag tillfällen att skriva på kvällen istället.
 
Gick och var arg, eller snarare förbannad, i flera timmar igår. En person, en bekant till mig, har klantat till det rejält så jag blir lidande. Alltså hon drabbas inget av det, bara jag. Och så är jag för feg för att säga till henne på skarpen, jag sa bara "oj, det var ju inte så bra" när jag fick veta vad hon hade gjort. Ah, ibland önskar jag att jag kunde vara lite bitchigare, så hon fick ångra sig ordentligt istället för som det är nu. Jag är rädd att folk utnyttjar mig för att jag är så ödmjuk och förlåter allas fel och brister,
 
Istället gick jag under min promenad igår och formulerade långa haranger som jag skulle vilja säga till tjejen, och blev ännu mer irriterad och frustrerad. Försökte ringa min syrra för att ha någon att beklaga mig för, så svarar hon inte! Har inte ringt upp heller, även om hon ser att jag försökt ringa.
 
Blä, vilket gnällinlägg det blev, det var inte meningen men jag behövde få ur mig det.
 
Annars så åt jag en bra frukost, ett lagom stort mellanmål och en ganska ordentlig middag igår. Och med ordentlig menar jag 100 g potatiskroketter, 90 gram fläskkotlett utan ben, lite tzatziki, ungsrostade morötter och två dl ärtor. Jag är inte bra på det där att räkna ut, allra helst som fläsket enligt vissa kostvetare ska bli mindre fetthaltigt ju mer fett man steker det i. Men jag gissar på runt 450 för hela middagen. Totalt då 900, och promenaden var 2 timmar lång så kanske -400 där. Så det ser ju bra ut.
 
Ikväll ska jag nog dricka lite alkohol i alla fall. Blev ju som sagt inget förra helgen även om jag tänkt det. Jag som brukade dricka varje helg har inte druckit på snart tre veckor, inte ens ett glas. Känns konstigt, men väldigt skönt också, det kan jag inte komma undan med. Dessutom kan jag njuta av mitt vin lite extra mycket ikväll kanske.

Vardagsmotion

Äter min frukost och dricker första koppen kaffe för dagen. Snart ska L och jag ner till tvättstugan och härja, äntligen få bort tvättberget som växt till sig de senaste veckorna. Att tvätta, det bränner ju också lite. Bära massa tunga kläder, springa upp och ner för trappor och hänga upp på tvättlinor högt upp i taket. Bra att ta varje tillfälle i akt.
 
Igår blev inte alls som jag hade tänkt mig. Mötet var några timmar senare än jag hade räknat med och jag kände att jag ville äta något innan jag gick dit då, för att inte bli för sugen eller något. Väl där så var det såklart fika, och bara kakor och bullar, som jag smakade på lite. Det blev en och en halv sockerkaksbit. När jag gick därifrån hade jag redan hamnat på ca 750 kalorier och skulle äta middag, och jag är sämst på att äta lite när det väl blir middag så 400 till hamnade i magen.
 
Men jag satt inte helt still igår, jag vet att i alla fall 300 kcal försvann. Ändå hade jag en lite gnagande ångest i magen när jag gick och la mig. Tänk att det kan gå så fort, nu var det två veckor sedan min matpepp satte igång och redan har jag matångest när jag åt för över 1000 kcal! Innan har jag ju kunnat äta för 2000 om dagen en vecka utan att bry mig nämnvärt.
 
Eller så var detta bara en tillfällighet. Jag vet ju att det kommer hända liknande igen så det är bara att fortsätta köra mantrat i huvudet "det går neråt, sakta men säkert". Ha tålamod. Mer än ett kilo i veckan kan jag inte räkna med.
 
Jag måste bara klaga lite också. Jag suger verkligen på programmering! Försökte ändra om lite i headern på bloggen, den sitter ju helt snett och olikt om man sitter vid olika datorer. Jag följde en guide på nätet men det funkade inte alls! Vad jag än gjorde blev texten pytteliten när jag förhandsgranskade, och då har jag hellre så fult som det är nu! Ah, varför vill det bara inte funka!

Mat lindrar inte magont

Hm, trodd att det skulle bli ett morgoninlägg idag, men så fastnade jag framför andra hemsidor som drog ut på tiden.
 
Jag börjar skolan snart igen, på måndag. Vet inte hur det kommer bli med bloggen då, än. Hoppas att det finns datorer på skolan och att jag kommer få tid att gå undan en rast och skriva. Fast kanske blir det så mycket annat att jag inte hinner ta mig tid. Det bästa hade varit att skriva på morgonen innan skolan, men jag tror att jag kommer behöva gå hemifrån innan sju och så tidigt kommer jag inte orka skriva. Morgontrött som jag är.
 
Idag ska jag iväg på ett förhoppningsvis intressant och roligt möte, och kanske träffa lite roliga människor. Jag vet inte, för jag har aldrig träffat någon av dem innan. Hoppas att jag inte kommer sitta där som ett ufo och känna mig konstig bara.
 
Känner mig helt återställd efter helvetes-måndagen. Igår åt jag frukost, ett lite konstigt och plockigt och eg 100 kcal för stort mellanmål, men sen såg det ut som att middagen inte skulle bli av. Till mig glädje. Vi stack hem till några kompisar och glodde på film. Men jag fick jätteont i magen, något jag typ aldrig har. Vågade inte fråga om jag fick ta något litet att äta, så jag åt lite när vi kom hem även om det var nära midnatt, men jag hade så ont i magen och hoppades att det skulle lindra. Vilket det inte gjorde, så helt onödigt! Men maten hamnade på ca 850 och dessutom blev det en timmas promenad. Vågen visade på 55 kg idag fortfarande men jag vet att det går långsamt, jag måste ha tålamod!
 
Kom på att det säkert kommer serveras fika på mötet sen! Så jag skippar mellanmål hemma och förbereder mig på det!

På andra sidan en panikattack

Jag hade en rätt dålig dag igår, kan man säga och underdriva rätt rejält. Sanningen är att den var fruktansvärd rätt igenom, det ända som gick bra var egentligen bara maten.
 
Jag blev deppig, på det sättet att jag inte pratar, knappt orkar ta mig någon stans eller företa mig någonting. Detta slog till när jag var i stan så jag var ändå tvungen att gå hem, vilket jag gjorde som en robot. Resten av dagen blev bara värre När jag har såna här down-perioder sågår de över efter ett par timmar men inte denna gången, det fortsatte bara. Och sen när jag ätit middag så blev det så hemskt! Jag och L bråkade, eller snarare tjafsade med varandra, och det slutade med att jag fick något som jag tror är en panikattack eller till och med en panikångestattack. Hyperventilerande och panikgråt och ett tag var jag helt säker på att jag skulle kvävas för att jag inte kunde få luft.
 
L blev skrämd såklart för jag var ett riktigt vrak efteråt. Han ledde mig till sängen för jag kunde inte gå själv, sen fick jag kämpa med att komma under täcket och låg som i en dvala i säkert en timma innan jag somnade.
 
Idag på morgonen tog det ganska lång tid innan jag kände mig som vanligt, gårdagen var som en otäck dröm, som det alltid är för mig efter en panikattack. Men jag har äntligen blivit mig själv igen, och av bråket eller vad det nu var jag och L hade har vi lärt oss saker båda två, så vi kan förstå varandra mer. Den delen som går att förstå av mig åtminstonde, det finns mycket jag inte själv förstår.

Att kunna ta det lugnt

Igår var en riktig segdag. jag gjorde verkligen inte mycket, satt vid datorn i stort sätt hela dagen. Umgicks med kompisar genom internets värld. Inte det minsta socialt egentligen men jag orkade inte något annat.
 
Eftersom jag hade rört på mig tre dagar på rad innan, med långpromenader, så kände jag mig väldigt slapp och slö och var rädd att det skulle leda till massa småätning, men ja, jag höll mig på en okej nivå. Inget fantastiskt men helt lagom. Idag kommer jag ut på promenad igen, får se hur långt det blir. Och nej, detta är inte helt meningslöst promenerande, det är för att jag ska ta mig till olika ställen och eftersom jag inte har råd med busskort förrän om en vecka så blir det att gå istället.
 
Kalorierna hamnade nog runt 900 igår. Jag har börjat med att dela upp frukosten i två delar, så andra delen som ofta blir ett par knäckemackor äts tre eller fyra timmar senare. Jag har gillat att äta få stora mål men jag har blivit påverkat av pratet om att hålla förbränningen igång och tänker att detta ska motverka mitt sug för att småäta. Får se om jag håller mig till detta.
 
Idag kommer vi nog göra en lite mäktigare middag här hemma, min matlagning har fått dominera de senaste dagarna. Så ska jag njuta av Top Model och Project Runway, antar att jag inte är den enda som ska det, hehe.

Drop dead diva!

Blev inget vin igår faktiskt. Var sugen men sen tänkte jag "varför? Helt onödigt!", satt och läste istället och gick och la mig runt midnatt.
 
Har tittat på TV så här på morgonen. Upptäckte en ny serie, se rubriken. Kan inte förstå varför de visar denna serien på söndagar kl 10! Istället för t ex en massa komediserierepriser på vardagskvällarna. Serien handlar i korta drag om en snygg, smal fotomodell som dör men blir "återfödd" i en annan kvinnas kropp. En kvinna som är rätt rejält överviktig (men snygg under övervikten såklart) och som är en framgångsrik advokat. Så hon måste acceptera att leva ett liv där hon måste använda huvudet istället för sin skönhet.
 
Dock tänker ju jag att varförbantar hon inte bort fetman på sin "nya" kropp? Som före detta fotomodell så måste hon ju veta hur man håller en diet, och ingen människa har ju en naturligt farligt överviktig kropp! Visst att vissa är naturligt underviktiga men den fetman, nej, det är inte naturligt. Anyhow, intressant serie, jag får nog ta och ladda ner de tidigare avsnitten också.
 
Annars så har jag bra nyheter, maten gick bra igår också, herregud en hel vecka i sträck! Jag väntar bara på att ett bakslag ska komma snart, jag är inte en sån som brukar kunna upprätthålla maten så länge åt gången. Igår hade jag tom chans att äta fikabröd, och kunde avstå! Det har inte hänt på...jag vet inte hur länge. Men nu vet jag att jag kan!
 
Vågen visade 55 kg idag, och helgen är snart slut!

Hoppas nu inte den goda cirkeln bryts

Jag hade en jättebra dag igår! Länge sedan jag kände mig så bra, på många olika sätt.
 
Jag tog en lång promenad. Och då menar jag lååång! Gick till en köpcentrum som ligger kanske 3,5-4 km från oss, handlade och gick hem igen. Men det bästa var inte att jag gick så långt utan att jag inte blev trött och att det var trevligt att gå hela biten. Var rädd för att jag efter halva vägen tillbaka skulle bli trött och halka omkring i snömodden men inte då. Och att det var mörkt var inte heller jobbigt, bara fint. Så fick jag se mig lite omkring i omgivningarna också, alltid trevligt.
 
Jag åt bra igår också, vet ju inte alls exakt men borde inte kommit uppi mer än 900, och med allt promenerande till det. Och jag åt på ett bra sätt också, inget småätande hela tiden, det är bra!
 
Jag har blivit ganska trött på alkohol. Inte så att jag kommer blir nykter eller att jag kommer hålla upp i flera månader, men i höstas drack jag nästan alla fredag-lördag, och var iväg på fester och klubbar, och så fort jag inte hade något planerat för helgen blev jag rastlös så in i väggen! Det blev liksom slentriansupande, och därför har jag tröttnat. Igår blev det inget och ikväll kan jag tänka mig ett glas vin eller högst två, bara för att det är gott.
 
Vågen var lite snäll idag, och visade äntligen lite mindre än de senaste dagarna, och efter att ha skött sig bra i fem-sex dagar är det inte mer än rättvist kan jag tycka! Så nu räknar jag med 55,5 kg.
 
Ska promenera nerpå stan nu, kommer ta ungefär 40 minuter. Älskar att inte ha busskort och behöva gå överallt, haha!

Dumma förhållanden

Jag har en massa tvivelkänslor om mitt förhållande. Jävligt dumt, jag vet, vi har varit sambos länge och vi älskar varandra så hilma mycket, det vet jag. Men det finns saker som inte fungerar och som gör att jag mår dåligt. Kanske är jag bara rädd att bli ensam och tycker att det är bekvämt med ett förhålland, kanske skulle jag efter att ha varit ledsen för uppbrottet bli glad och fri när det gått ett tag? Vem vet, men jag vågar inte ta det steget för jag älskar L för mycket och vill inte såra honom.
 
Det är bland mycket annat dessa tankar jag har brottats med de senaste månaderna. För visst betyder ett förhållande att man måste kompromissa, men om det bara är den ena parten som kompromissar hela tiden?
 
Hatar att det ska vara så kompliserat, att man inte bara kan göra det som får en själv att må bra.
 
Sen att jag skulle få bo ensam om jag blev singel, det är en väldigt lockande tanke, men gud vad mycket dåligt samvete jag får när jag tänker det!

Alla hjärtans dag, över

Tvådagar den här veckan som jag fasade för lite. Först fettisdagen och sedan alla hjärtans dag, två typiska "bli-bjuden-eller-bjuda-på-fika-dagar". Till min lycka blev det inget av det!
 
Fantastiskt nog har min goda trend hållit i sig! Och nu är det inte så jättestort och fantastiskt, men jag har ätit bra de senaste fyra dagarna. Måndag och tisdag höll det sig runt 1000 kcal var och igår och idag har jag landat på 600 per dag, vilket känns såhimla skönt! Mycket beror det på att L är sjuk och inte har någon matlust, och då kan jag ocksåsmita ifrån maten, score! (Fast jag tycker ju synd om honom också såklart!)
 
Dessutom var jag ute och promenerade i sammanlagt 1 ½ timme idag, i den här satans snömodden som är förjäkla jobbig!
 
Nu ska jag gå och sova, oavsett hur sent mina senaste inlägg är skrivna så försöker jag vända tillbaka dygnet till en mer normal dygnsrytm. Inte gå och lägga mig klockan 2 och gå upp klockan 11 varje dag, jag mår inte bra av det!
 
Hoppas er dag har varit okej också!

Kläder spelar roll

Andra dagen i rad som jag har byxor på mig. Har tidigare kommit på mig själv med att nästan aldrig använda jeans utan kjol eller klänning istället. Inte för att jag känner mig tjock i byxor utan för att jag trivs bättre med kjol. Men igår när jag klätt på mig fick jag nästan panik för hur jag såg ut! Allra helst som jag tog en tröja som bara nådde till byxlinningen och inte nedanför, och magen känns som att det väller ut över linningen. Usch! Så jag kom underfund med att det är nog mer än vad jag tycker är fint som ligger bakom mina klädval.
 
Dock så behöll jag byxorna på, för känslan av att vara tjock fick mig mer motiverad att komma ihåg att jag ska gå ner i vikt, och att det bara betyder att jag måste äta mindre. Hoppas att det funkar idag också.
 
Jag var ganska ledsen och ångestfylld vid förra inlägget, blir ju nästan alltid sån sent på kvällen, usch usch. Men å andra sidan behöver jag få ur mig de hemska tankarna också och inte stänga in allt.
 
Imorse stod vikten på 56 kg, men jag har bestämt att köpa nytt batteri till min digitala våg för att se om den funkar fortfarande. Den råkade ut för ett olycka, översvämning i badrummet, när jag bara hade haft den ett par veckor men man kan ju hoppas att det bara var batteriet som tog skada. Om den inte funkar får jag nog köpa en ny digital för jag orkar inte med min opålitliga manuella längre.
 
Åt en mindre frukost än jag brukar idag vid 11, och sedan dess har jag bara ätit läkerol. Tror det blir soppa till middagen, på begäran av L, haha!

Nostalgi är inte bra

Men fyfan vad jag har låtit mig förfalla!
 
Inte under de här senaste månaderna, utan de senaste fem åren! Visst, jag har gjort en del saker jag är väldigt stolt över, men att tappa så mycket av drivkraften och styrkan att kämpa för en viktminskning, det är inte okej! Jag har haft två "okej" dagar, i mina mått mätt. Så läser jag mina gamla dagboksinlägg (yes jag har en vanlig dagbok också, men skrev i den senast 2009..kanske börjar igen..), och i alla fall såvar jag mycket mer målinriktad i mitt mattänk då. I och för sig brottades jag mot viljan att borta gå ner ordentligt igen, men å andra sidan så nämnde jag redan då att en möjlighet är att gå ner till BMI runt 17 och stanna där, och vara ganska nöjd med det. Så istället har jag legat runt 19.5 de senaste tre ären och tjockat mig istället, och VILJAT gå ner men inte lyckats. Fy fan alltså.
 
Jag har sagt det förut men jag säger det igen, jag skulle så gärna vilja bo ensam så jag kunde styra mina matvanor själv, gud vad hårligt att få välja om middagen skulle bestå av antingen kolhydrater eller protein, och inget fett, istället för alla tre.
 
Jag har haft ett par riktigt omtumlande veckor (månader?) de senaste, först nu jag kan få lite ordning på allt igen. Eller, hah, ordning? Det har jag ju aldrig haft. På sin höjd kontrollerat kaos.

RSS 2.0