soulstitch

Så när man trodde att jag aldrig skulle skriva ett inlägg igen, då kommer jag tillbaka! Jag tänker på min blogg då och då. Det är ju ändå en skatt för mig. En samling av mina allra innersta tankar. Det betyder mycket för mig. Och med kontakten med en ny psykolog, kanske viktigt det jag tänkte förr var. Jag är mycket förändrad. Bara från två år sedan. Jag är mycket mer trött /synisk/gammal i mitt sätt att ta sig an problem. Och framför allt. Jag kämpar mycket med tankarna på om jag och L kan ha en framtid tillsammans eller om det tar slut här. Mitt liv är så jävla tråkigt. Enformigt. Förutsägbart. Så till den grad att jag saknar kaoset för det var åtminstone någon form av överraskning. Men nej, allt är samma gamla skit som vanligt. Kanske blir deskrukriv igen, för jag har sån jävla ångest emellanåt! Och alltså, inte skit. Bara billigt, och jag är besatt av tanken att få ordentligt betalt för sitt arbete. Tar gärna feedback på vad som är rimligt för ett jobb med två/tre eller fyra års studier bakom sig. Vill inte att pengar ska vara allt, men det blir det ändå. Allt kommer ju ändå leda till en sämst situation, men det låtsas vi inte om. BMI 22,5 som 35åring, är det bra eller dåligt?