soulstitch

Så trött så trött.

 

Men vågen är snäll mot mig, även om jag både drack massa öl i helgen, herregud vet inte hur länge sen jag drack så mycket öl på en gång, var på studentpub så fanns inget annat val, och har ätit popcorn och bullar. I söndags visade den 51,5, men då var jag uttorkad, så får räkna med 52 som den visade i måndags. Jippi, eller nåt.

 

Får för mig att jag är...inte lycklig på något sätt men någorlunda tillfreds med livet. Men sen kommer jag på att det är jag inte alls. För det är så mycket som är fel, så mycket som jag skulle velat ha annorlunda än vad jag har. Så mycket måsten jag har som jag inte orkar ta tag i och istället förnekar jag det och göringenting istället, och så blir måstena bara fler. Fy fan för mitt liv.

Trött som sagt. har inte ork att ta tag i lägenheten, ser bara kaos där. Måste städa. måste tvätta, måste vara duktig så min hyresvärd inte slänger ut mig. Jag är inneboende nu och är livrädd för att värden ska bli förbannad på att jag grisar ner och inte håller ordning, så han kommer slänga ut mig så jag inte har någonstans att bo. Eller så tycker han att jag är hur bra som helst som nästan aldrig är hemma, nästan aldrig har besök, nästan aldrig dricker alkohol, har på hög musik eller något annat störande. Vem vet? Han säger inget men jag inbillar mig alla möjliga katastrofer, som vanligt.

Jävla katastroftänk, även om jag är medveten om hur överdrivet det är och inte realistiskt för fem öre så kan jag inte sluta oroa mig, och älta. Älta älta älta alla möjliga dåliga cenarion.

Hade önskat att jag kunde ta med mig den energin och optimism som jag visar utåt när jag äär i skolan eller liknande med mig hem på kvällen. Att jag någon dag kunde bara ställa mig och städa med samma lätthet som när jag är någon annan stans. Idiot, det är vad jag är.