soulstitch

Förresten så hittade jag den ena vågen igår! Tyvärr den analoga som jag inte litat på men endå. Och detta frosseri som det känns att jag har ägnat mig åt de senaste veckorna visade sig inte vara så hemskt. Ligger kvar på 55-56 kg.

Det är så tråkigt det här, att inte få äta. Det är verkligen min aktivitet nummer ett när jag blir uttråkad, fixa något att knapra på. Det kan jag inte göra nu för jag vill inte äta, men alltså SHIT vad jag blir less. Det är verkligen något speciellt med att behöva anstränga sig och kämpa för att kanske, senare, få utdelning genom att ha gått ner några hekton. Jag vet ju inte ens om det kommer ge utdelning, jag vet inte om det jag gör nu är tillräckligt utan det kommer jag kunna veta först om en vecka minst, om jag inte shabblar till det innan dess. Har varit väldigt trött de här senaste dagarna. Jobbat samtidigt som jag ätit väldigt lite, inte konstigt att kroppen blir utmattad. Igår kväll gick jag och la mig halv tolv och sov till halv tio idag. No problemo! Så skönt. Känns som att jag har världens största sömnbehov, kan lätt sova 8-9 timmar per natt och sen sova ut i 10-11 timmar någon gång per vecka. Fast att sova är ju typ det bästa som finns så jag klagar inte! I tisdags åt jag ju ett päron till lunch. Sen på mötet där bjöd hon bara på godis, vilket jag inte äter öht, så det blev bara middag till kvällen med en kompis som kom över (hon är alltid liten i maten, yey!) så landade väl på 600 kalorier. Onsdags var det jobb, lunch som vanligt, till kvällen var jag på möte igen så blev ingen ordentlig middag. ~800 kalorier. Igår jobb, åt en ciabatta med mozzarella och pesto till lunch (400 kcal?) och ärtsoppa till middag. Totalt 700. Och idag då, haha! 10 ml mjölk i kaffet. Ska ta en propud snart är tanken (skulle ätit till lunch igår men glömde bort att den låg i kylskåpet på jobbet när jag hade rast, hej glömsk!) och sen ska vi äta nån sorts fredagsmiddag och gå på bio med tillhörande popcorn. Will not end well...

Jag chattade med en kompis i tisdags. Jag bad om att få prata om allt detta, liknande det jag skriver i bloggen. Hon har egen erfarenhet av allt och lite till så jag visste att hon inte skulle döma mig och hoppades att hon skulle förstå mig. Det var så skönt att få göra. Jag kunde säga saker jag inte vågar säga till någon annan. Hon svarade, tog det till sig. Gav sin syn på det. Långt annorlunda än min men ändå värdefull. Och på mina mest svåra frågor kunde hon tillsammans med mig Kina fram till ett svar. Jag har sagt så mycket till folk att eftersom vi inte vet hur framtiden kommer se ut. Noll chans. Så är det ingen idé att oroa sig över den utvecklingen vi inte kan påverka. Vilka vi träffar. Om vi råkar ut för en olycka. Osv. Ska bara börja leva efter det själv också, haha!

Började dagen med tårar. Överreagerade på en sak L gjorde något så fruktansvärt. Det där klassiska att jag har tänkt ut hur något ska vara så kommer han och bara säger något som förstör min plan (som jag inte har sagt något om till honom så hur ska han veta då vad jag tänkt?) och allt blev plötsligt skit och år helvete! Han gick hemifrån, jag grät en stund och sen kände jag bara: va? Varför har det fått mig så ur fattningen? En petitess. Så jag smsade och förklarade och sen, ja, sen var det inget mer med det.. Igår åt jag förutom morötterna en portion köttfärssås. En potatis till och rostade morötter. Idag har det blivit ett päron hittills. Ska på möte nu men en kvinna som alltid har haft med något att bjuda på de tidigare gångerna jag träffat henne, så jag antar att det blir en bulle eller muffin. Och sen middag ikväll. Skit samma om jag inte går ner massa, kan jag tappa ett par kilo så min nuvarande kroppspanik går över så är jag nöjd, för tillfället. Kalorier: söndag 700 måndag 500 idag 50 hittills

Igår när jag kom hem från jobbet var jag så trött så jag somnade klockan sju. I kläder och uppsatt hår och utan att borsta tänderna. Sov i tretton timmar. Ville inte alls äta middag så det blev mitt sätt att undvika den. Sen när jag gick upp imorse ville jag inte äta frukost, så jag drack te koppar kaffe istället. Konstigt nog lyckades jag vara utan mat från tolv igår till halv fyra idag, drygt 27 timmar. Enklare när jag sov så många av dem! Idag har jag ätit tre morötter än så länge. Jag har så himla mycket kroppsångest! Dessutom ingen kontroll för vågen är nerpackad i en flyttlåda och självklart vet jag inte vilken. Tror att jag väger 60 kg, känner mig ring som ett hus. Flytten har alltså varit, för en vecka sedan. Följd av sjukstuga här hemma och fyra heldagar jobb, som jag inte kunde missa så jag har pressat mig igenom dem. Dock gör det att lägenheten är mil ifrån att vara iordning,allt är ett stort kaos. Har inte vägt mig på två veckor eller något sånt och börjar få panik på att jag inte kan göra det heller! De sjuka tankarna retad med mig hela tiden. Seriöst varför måste jag dras med det här i mitt huvud varje dag år ut och år in? Hela mitt vuxna liv och mer därtill. Allt annat har jag lyckats lämna bakom mig (eller nej det har jag inte men det är mycket bättre på alla andra punkter). Jag funderat liksom, hur skulle det se ut om jag söker hjälp för det här? Jag behöver ingen hjälp med relationer till andra, ingen hjälp med ssb, ingen hjälp med att hitta en mening i livet och arbeta med mörka tankar, det enda jag vill ha hjälp med är att sluta tänka på maten som direkt kopplad till vikt och kropp och att tycka om min kropp trots att den inte är benig. Finns det sådan hjälp?