soulstitch

Det gick ganska bra igår, tror att jag slutade på ett total på 600-700 kalorier. Jag orkar aldrig räkna ut det så exakt utan snittar för det mesta. Inte hej vilt, jag vet ju vad det mesta har i kcal/100 gram, men jag tar sällan fram vågen och kollar. Eventuellt leder det till att jag överdriver, men va fan, hellre ta i för mycket än för lite.

Idag ska jag käka köttfärssås med ris har jag bestämt, men planen är att bara äta typ kokta ärtor och morotsstavat utöver det. Så köttfärsgrejs vid fem och ärtoe/morötter vid kanske tio. Och två stora koppar kaffe imorse vid tio. Fin plan.

Jag har hittat en fil på ICA maxi, från falköpings mejeri, med blåbär- och vaniljsmak, som bara är 45 kcal/100 ml. Det står Lågkalori på den, så jag tror att den har sötningsmedel eller nåt, för annars förstår jag inte hur den kan ha så lite. Jo, för dessutom står det att den har 1,3 % fetthalt, andra filer med smak som har 0,5 % fett är på 65 kcal/100 ml. Hur fan funkar det?? Jag är rädd att det var typ tryckfel på det paketet. När jag åker till den affären nästa gång måste jag få klarhet i det här.

Nu ska jag ut i solen och införskaffa lite D-vitamin. Har hört att det ska vara bra. Mysigare än att äta kalktabletter åtminstonde!

Har, som vanligt, varit alldeles uppstressad det senaste. Tänkt igenom tusen strategier för att tappa vikt, får se om jag lyckas med något. Äta små portioner är svårt, jag funkar bättre med att inte äta alls, ha! Idag har jag druckit två koppar kaffe än så länge, men jag slår vad om att det kommer förstöras fram på kvällskvisten.

Vissa undrar hur man står sig i flera timmar på att inte äta någonting. Hur lätt som helst tycker jag! På morgonen dricker jag kaffe, sen, förutsatt att jag åker hemifrån och gör något speciellt så kan hela dagen gå utan mat. Det är bara att inte komma i närheten av mat så lockar den inte. Tyvärr blir jag ofta sugen när jag kommer hem, då springer jag till kylskåpet och småäter på något. Helst en morot eller så men ibland blir det en ostbit, en riskaka eller något värre. Och som sagt, så har jag min älskade sambo som alltid ska äta middag...

Jag får ibland känslan att NU, nu börjar det, nu ska jag lyckas att få till en viktminskning som håller i sig, och någon gång ska jag ju lyckas. Fan jag har ju lyckats tidigare! Jag kan!

Var ute och sprang för en vecka sedan. Andra gången iår. Blev 40 minuter den här gången, så det blev längre, och inte heller denna gången fick jag ångest och uppgivenhetskänslor under springturen. Det kändes faktiskt bra, vilket gör mig hoppfull! Jag kommer säkerligen inte börja springa flera gånger i veckan, men kan jag lyckas komma ut såhär cirka en gång i veckan så måste jag ju få en lite bättre kondition än jag har nu, och kondition ger bättre ämnesomsättning, mindre sötsug och allt sånt där bra.

Förresten, JAG VILL HA EFEDRIN!! Fattar inte att det ska vara så svårt att hitta på svenska sidor, jag kan få tag på mycket starkare droger än så, men jag vill ha efedrin. Känns inte speciellt säkert att köpa från utlandet, och alla varnar för att man kan köpa verkningslös skit om man inte vet vad man vill ha. Så, ska någon som läser detta köpa och typ inte vill ha alla så kan jag lätt köpa hälften eller nåt. Ehe, som att någon läser min blogg öht -_-'

Har suttit i skolan och hos min psykolog idag, och börjat grina som vanligt. Jag hatar att jag har så lätt till tårar, men jag antar att det är bättre än tvärt om. Det betyder ju att jag kan känna saker.